.

Vill bara falla ihop , krypa ihop i fosterställning & låta tårarna rinna..
Jag känner mig så ensam & bortglömd !
Jag VET att jag inte är det , jag vet att jag är älskad utav min familj men ändå så känns de så tomt på nå vis .
Är det begravningen som har satt sina spår kanske ?
Jag känner mig totalt upp & ner , vet knappt ut lr in just nu , gråten sitter i halsen , mina ögon är tårfyllda . 
Hatar döden , hatar saknaden , hatar sorgen !
Är så glad att jag har min älskade lilleman hemma hos mig just nu , han gör mina dagar , han är ljuset !
Jag älskar honom , jag är INGET utan honom..
Kan förlora allt i denna värld men inte honom , då går jag verkligen under , min pojk är mitt allt !

Jag ser Signe framför mig , jag hör hennes röst .
Känner mig alldeles varm , får hoppas att de är hon som är här & håller om mig .
Kan det vara hon ?

Tårarna rinner , mina kinder är alldeles fuktiga .
Signe , vila i frid ! ♥